Jag läser i Aftonbladet att den sísta Grottbjörnens folk-boken är skriven. Jag älskade Grottbjörnens folk. Den första boken. Jag var ju rätt nördig redan som barn och tyckte om böcker som handlade om historia, där jag kunde lära mig saker. De andra böckerna spårade ut rejält, jag var uppenbart inte lika intresserad av sex som av historia. Jag är totalt ointresserad av att läsa den sista delen.
Jag rensade ut Grottbjörnens folk ur bokhyllan för någon flytt sedan. I denna flytten har jag gjort mig av med Inte utan min dotter, något jag antagligen skulle gjort för länge sen. Det tar emot att rösta bort böcker som man har älskat, om än som 11-åring. Eller kanske just för att jag var 11, det är min barndom som försvinner.
Böcker som jag hoppas finns kvar på vinden i Staffanstorp är bokserien Barnens svenska historia, fyra stycken bilderböcker som berättar om Sveriges historia från inlandsisen till 80-talet. (Jag är lite osäker på om jag har den fjärde delen dock). Jag påstår att större delen av mina historiekunskaper bygger på de böckerna. Sjukt bra, läs för era barn! Så de kan bli som jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar