Kate Morton fick jag upp ögonen för tack vare Edit och Den glömda trädgården. I somras, medan Jonas plöjde GW, tog jag mig an hennes senaste roman I det förflutna. Den handlar om bokförläggaren Edie som av en slump får reda på att författaren bakom hennes absoluta favoritbarnbok, The mudman, en gotisk skräckberättelse, har ett gemensamt förflutet med hennes mor. Mamman var evakuerad till slottet Midlehurst under andra världskriget, där författaren bodde med sina vuxna tvillingdöttrar och den excentriska yngsta dottern Juniper. Snart nystar Edie upp en tragisk och komplicerad familjehistoria, om dödsfall, kärlek och lite spöken. Väldigt spännande och jag önskar så att The mudman hade funnits på riktigt.
Kate Morton fortsätter i samma stil som Den glömda trädgården, med engelsk landsbyggd, spänning och romantik. Beroendeframkallande och svårsläppt. Den passade utmärkt som semesterläsning, men den kan nog komma ännu mer till sin rätt som höstrusk-tänd-ett-ljus-läsning.
Oj, låter spännande. Måste kolla upp hennes böcker någon gång.
SvaraRadera