Helgen ägnades åt sträckläsning av Lilla stjärna, så bra och så obehaglig! Inte läskig på samma overkliga sätt som Hanteringen av odöda, utan mer för att det här skulle kunna hända. Unga tjejer som mår dåligt, oprovocerat våld bland ungdomar. Jag ska inte predika eller föreläsa, det hör till ett annat forum, men attsingen vilken bra bok.
Utan att avslöja för mycket handlar den om två jämngamla tjejer, båda missanpassade på olika sätt, som när deras vägar korsas bidrar till ond bråd död. Den behandlar aktuella fenomen som Idol-uttagningar och Allsång på Skansen. Extra plus till de många musikreferenser som förekommer genom hela boken. Jag kommer att rekommendera Lilla stjärna till alla personer jag någonsin möter. Och Stockholms bibblor har ökat i värde igen.
Imorgon ska jag vårrusa, målet är att ta sig i mål under 29 minuter, förra årets tid. Sen blir det picknickande, DET ser jag fram emot.
måndag 31 maj 2010
fredag 28 maj 2010
Bokpaket
Idag har varit en riktigt trivsam, ur ett bokperspektiv sett, dag. Det började med en avi från adlibris om att mina böcker har levererats. Därefter kom ett mejl från bibblan att min reserverade bok fanns att hämta. När jag kom hem med min bokkasse låg det en bok i brevlådan. Så imorgon blir det läsa av!
Från Adlibris fick jag första och sista delen i Uglies-serien, Uglies och Extras, en ungdomserie som handlar om en värld där alla 16-åringar blir plastikopererade och förvandlade till Pretties (för övrigt andra delen i serien) och blir några slags übermänniskor. Sen finns det såklart de som ser igenom hjärntvättandet och har flytt ut i vildmarken och lever hippie-liv. Rekommenderas.
Dessutom har jag köpt Tim Burtons diktsamling The melancholy death of Oyster boy and other stories, som är en fantastiskt rolig, söt och morbid samling av korta berättelser om de mest bisarra figurer. Där finns den sorgliga berättelsen om Oyster Boy och kärlekshistorien om Stick Boy och Match Girl,
På bibblan hämtade jag upp Skräckens mästares senaste verk. Jag pratar såklart inte om Stephen King, utan om John Ajvide Lindqvist och Lilla stjärna. Vill läsa nu!
Till sist låg Mia Bengtssons amigurumi-bok, signed sealed delivered, i brevlådan. Virka roliga amigurumis. Jag tappade lite suget för pyssel efter bröllopsschabraket, men känner att det börja rycka lite i virktarmen igen.
Allt som allt alltså en finfin bokdag och fredag. Imorgon blir det vila ryggen i loggian och middag hos Rebecca och Johan för att fira våra dubbelt upp hemliga bröllop. Sweet!
Från Adlibris fick jag första och sista delen i Uglies-serien, Uglies och Extras, en ungdomserie som handlar om en värld där alla 16-åringar blir plastikopererade och förvandlade till Pretties (för övrigt andra delen i serien) och blir några slags übermänniskor. Sen finns det såklart de som ser igenom hjärntvättandet och har flytt ut i vildmarken och lever hippie-liv. Rekommenderas.
Dessutom har jag köpt Tim Burtons diktsamling The melancholy death of Oyster boy and other stories, som är en fantastiskt rolig, söt och morbid samling av korta berättelser om de mest bisarra figurer. Där finns den sorgliga berättelsen om Oyster Boy och kärlekshistorien om Stick Boy och Match Girl,
Stick Boy liked Match Girl,
He liked her a lot.
He liked her cute figure,
he thought she was hot.
But could a flame ever burn
for a match and a stick?It did quite literally;
he burned up quick.
Till sist låg Mia Bengtssons amigurumi-bok, signed sealed delivered, i brevlådan. Virka roliga amigurumis. Jag tappade lite suget för pyssel efter bröllopsschabraket, men känner att det börja rycka lite i virktarmen igen.
Allt som allt alltså en finfin bokdag och fredag. Imorgon blir det vila ryggen i loggian och middag hos Rebecca och Johan för att fira våra dubbelt upp hemliga bröllop. Sweet!
måndag 24 maj 2010
Moi mukulat!
Imorgon åker jag till De tusen sjöarnas land. Det blir mitt första besök i grannlandet, något jag ser väldigt mycket fram emot. Dock har jag fått höra rykten om att finnar inte gillar skåningar. Kändes inte det lite oväntat? Dels för att alla skåningar är fryntliga och glada, det vet ju alla, men också för att jag trodde att vi och finnarna var i lite samma position, förtryckta och errövrade av maktstinna svenskar. Fight the power liksom. Nåväl, jag vet inte om det ligger nån sanning i ryktena, eller i så fall vad den bakomliggande orsaken är. Jag åker dit med öppet sinne, men kommer också att sova med ett öga öppet. Man kan aldrig vara för försiktig.
söndag 23 maj 2010
Lika som bär
När Jonas arbetskamrater fick reda på att vi hade gift oss samlade de ihop pengar till ett ljus i form av ett brudpar. Jag hoppas att mina attribut framgår på kortet.
Ett flaska skumpa och jordgubbar fick vi också, men jag blev gladast för ljuset.
torsdag 20 maj 2010
Älskar, älskar inte
Idag gillar jag:
Körsbärsblommor
Körsbärsblommor
Idag gillar jag inte:
Att de redan har blommat ut
Förresten fick jag ett fint litet mejl från Bergshamra bibbla idag att jag kunde hämta min reserverade Utrensning, månadens Edit-bok. Stockholms bibliotek kan ta min köplats 182 och stoppa nånstans. Bergshamra rules!
måndag 17 maj 2010
Mannen under trappan
Den andra boken sträckläste jag på söndagseftermiddagen. Mannen under trappan av Marie Hermanson tipsade Josefin om i sin eminenta läsdagbok.
Mannen under trappan handlar om Fredrik, en man i karriären som nyss har flyttat till sitt drömhus med sin alldeles perfekta familj. Under en natt av sömnlöshet hittar han en mörk, kort man i hallen som påstår att han är deras hyresgäst och bor under trappan. Efter det första mötet förändras Fredrik, hans syn på sin familj och gränserna mellan verklighet och inbillning blir flytande, hela tiden med ett ständigt skrafsande ljud från trappan.
Jag blir mer skrämd av Mannen under trappan än av berättelsen om telepatiska zombier i Stockholm. Det kan bero på min fasa för kortväxta män men också för att det är en närvarande och äkta berättelse. Jag vet inte vad som händer på riktigt och vad som är en föreställning i en fallande mans psyke.
Sen blev det inte bättre av att jag vaknar mitt i natten och hör skrafsande inifrån lägenheten. Efter några sekunders växande panik inser jag att Jonas har drabbats av insomnia och ligger i loggian och klickar med Ipoden. För i helvete.
Mannen under trappan handlar om Fredrik, en man i karriären som nyss har flyttat till sitt drömhus med sin alldeles perfekta familj. Under en natt av sömnlöshet hittar han en mörk, kort man i hallen som påstår att han är deras hyresgäst och bor under trappan. Efter det första mötet förändras Fredrik, hans syn på sin familj och gränserna mellan verklighet och inbillning blir flytande, hela tiden med ett ständigt skrafsande ljud från trappan.
Jag blir mer skrämd av Mannen under trappan än av berättelsen om telepatiska zombier i Stockholm. Det kan bero på min fasa för kortväxta män men också för att det är en närvarande och äkta berättelse. Jag vet inte vad som händer på riktigt och vad som är en föreställning i en fallande mans psyke.
Sen blev det inte bättre av att jag vaknar mitt i natten och hör skrafsande inifrån lägenheten. Efter några sekunders växande panik inser jag att Jonas har drabbats av insomnia och ligger i loggian och klickar med Ipoden. För i helvete.
Hanteringen av odöda
Helgen har, förutom goda middagar och långpromenader, bjudit på läsning och solsken. Loggian kommer verkligen till sin rätt i denna årstid. Ska hårdpimpa den i veckan med blommor och blad.
Första boken som lästes var John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda, skräck när den är som bäst. Jag är alldeles för lättskrämd för att läsa skräck på natten, jag har provat, så boken avverkades samtidigt som första brännan avklarades.
Åh, vad jag gillade boken! Den höll samma grepp om mig som Låt den rätte komma in, och är skriven med samma självklarhet. Jag ifrågasätter aldrig det elektriska fältet som ligger över Stockholm och som får de döda att komma till liv (sen har jag ju också hittat ett currykryss i sovrummet, men det är en annan historia) och jag finner det helt naturligt att de levande börjar kommunicera via telepati. Inga konstigheter.
Den enda invändningen jag har är att slutet kom lite för fort och kändes lite hastat, det kom aldrig riktigt en förklaring till varför de döda blev omlevande. Men jag godtar det och fingrar på Pappersväggar där historien får ett avslut.
Första boken som lästes var John Ajvide Lindqvists Hanteringen av odöda, skräck när den är som bäst. Jag är alldeles för lättskrämd för att läsa skräck på natten, jag har provat, så boken avverkades samtidigt som första brännan avklarades.
Åh, vad jag gillade boken! Den höll samma grepp om mig som Låt den rätte komma in, och är skriven med samma självklarhet. Jag ifrågasätter aldrig det elektriska fältet som ligger över Stockholm och som får de döda att komma till liv (sen har jag ju också hittat ett currykryss i sovrummet, men det är en annan historia) och jag finner det helt naturligt att de levande börjar kommunicera via telepati. Inga konstigheter.
Den enda invändningen jag har är att slutet kom lite för fort och kändes lite hastat, det kom aldrig riktigt en förklaring till varför de döda blev omlevande. Men jag godtar det och fingrar på Pappersväggar där historien får ett avslut.
fredag 14 maj 2010
Näckrosbarnen
Var sjätte-åttonde vecka träffas bokcirkeln Edit under angenäma former. Den person som tipsat om bok mötet före, ska på nästa möte bjuda på mat som på något sätt associeras till boken. Under intagandet av den goda måltiden diskuterar Edits sju medlemmar den aktuella boken.
På Edits senaste möte delades för första gången gruppen in i två läger, för eller emot Skuld. Efter en rafflande lottdragning förlorade Skulden, men fick en ärorik uppgift som extrabok, något Edit jobbar mycket med.
Susanne Axmechers Näckrosbarnen utlovar på baksidan en "grym och otäck släktkrönika som kartlägger överklassfamiljen Lancken och dess genomruttenhet sedan generationer tillbaka." Mums, tänkte jag och sprang till Bergshamras pyttelilla men välsorterade bibliotek på lunchen. Boken håller vad den utlovar, den är grym och genomrutten, men den känns ändå ytlig. Jag får aldrig grepp på varför familjen Lancken är så outhärdligt osympatiska och så fruktansvärt elaka mot varandra. Ett viktigt element till varför jag tycker om en bok är att jag på ett eller annat sätt gillar huvudkaraktärerna. I Näckrosbarnen är precis varenda person osympatisk. Jag känner obehag för alla men får aldrig någon förståelse till varför de uppträder som de gör. Dock får jag aldrig lust att avbryta läsningen, det var ju trots allt bara en extrabok, jag sträckläser den ganska frivilligt. Men är ganska glad när den tar slut.
Jag återgår med glädje till att läsa om skräck, odöda och förhoppningsvis en och annan vampyr.
Den bok som gick vinnande ur striden var Utrensning av Sofi Oksanen, en bok som jag hade köplats 275 på på bibblan för en månad sen… Kanske måste köpstoppet hävas snart?
På Edits senaste möte delades för första gången gruppen in i två läger, för eller emot Skuld. Efter en rafflande lottdragning förlorade Skulden, men fick en ärorik uppgift som extrabok, något Edit jobbar mycket med.
Susanne Axmechers Näckrosbarnen utlovar på baksidan en "grym och otäck släktkrönika som kartlägger överklassfamiljen Lancken och dess genomruttenhet sedan generationer tillbaka." Mums, tänkte jag och sprang till Bergshamras pyttelilla men välsorterade bibliotek på lunchen. Boken håller vad den utlovar, den är grym och genomrutten, men den känns ändå ytlig. Jag får aldrig grepp på varför familjen Lancken är så outhärdligt osympatiska och så fruktansvärt elaka mot varandra. Ett viktigt element till varför jag tycker om en bok är att jag på ett eller annat sätt gillar huvudkaraktärerna. I Näckrosbarnen är precis varenda person osympatisk. Jag känner obehag för alla men får aldrig någon förståelse till varför de uppträder som de gör. Dock får jag aldrig lust att avbryta läsningen, det var ju trots allt bara en extrabok, jag sträckläser den ganska frivilligt. Men är ganska glad när den tar slut.
Jag återgår med glädje till att läsa om skräck, odöda och förhoppningsvis en och annan vampyr.
Den bok som gick vinnande ur striden var Utrensning av Sofi Oksanen, en bok som jag hade köplats 275 på på bibblan för en månad sen… Kanske måste köpstoppet hävas snart?
onsdag 12 maj 2010
The secret is out!
Puh! Äntligen kan jag avslöja vårens största hemlighet, vi gifte oss i lördags! Det är inte okej att bära en sån stor hemlis själv. Men vi lyckades och det var många förvånade och glada miner när bomben briserade i måndags.
Jag sydde klänningen själv, turkos i thaisiden. Blev riktigt bra om man får skryta och det får man. En matchande kuvertväska slängde jag ihop också, jag är bäst på att sy, ibland.
Sen hade jag virkat ett brudpar som stod på bordet och i tårtan. Jag hade även virkat ett fint hårband men då tyckte Jonas att det blev ett hippiebröllop och eftersom jag är en snäll fru, ibland, valde jag att bara sätta en blomma i håret.
Väskan
Brudparet, bruden fick en slöja också
Det riktiga brudparet
Så nu är jag fru. Känns ingen som helst skillnad. Lite coolare bara.
lördag 1 maj 2010
Sköna maj, välkommen!
Äntligen maj! Äntligen vår! Vad jag har längtat!
Jag har varit själv hemma hela dagen och det har behövts. Trodde att jag skulle hinna sy klart klänningen, men det betydligt längre tid än beräknat. Den måste bli klar till på lördag, dessutom tänkte jag sy en matchande kuvertväska också. Det blir till att ligga i i veckan. Imorgon fyller J år så hela dagen försvinner till städning, matlagning och födelsedagsfirande.
Ikväll blir det film och lite casual virkning.
Jag har varit själv hemma hela dagen och det har behövts. Trodde att jag skulle hinna sy klart klänningen, men det betydligt längre tid än beräknat. Den måste bli klar till på lördag, dessutom tänkte jag sy en matchande kuvertväska också. Det blir till att ligga i i veckan. Imorgon fyller J år så hela dagen försvinner till städning, matlagning och födelsedagsfirande.
Ikväll blir det film och lite casual virkning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)