Ja, var ska jag börja? Det här var inte alls min typ av bok. Inte alls. Räcker det?
Nick Cave har skrivit en bok som bara handlar om sex, droger och dysfunktionella människor. Bunny Munro tänker på sex och har sex, hela tiden. Ibland säljer han skönhetsprodukter till kvinnorna han har sex med. Sen tar hans fru livet av sig och han måste ta hand om sin son. Fast han har mest sex och knarkar.
Språket var så grovt att jag skämdes ihjäl och hoppades att ingen skulle läsa över axeln på mig. Nu är jag i och för sig lite pryd av mig, men hallå?! Måste man verkligen behöva läsa detta? Jag förstår att man ska fokusera på de dysfunktionella människorna och deras relationer, men det är attsingen inte lätt att bortse från allt snusk och alla könsord. Ibland var det könsord i varannan mening i ett kapitel. Me no like. Och så tar jag ännu ett steg mot mitt tant-jag. Ett stort, rejält steg. Och jag tittar inte tillbaka.
Jag tycker att Nick Cave ändå skriver bra, men det blev tyvärr helt fel fokus. Jag drog en lättnadens suck när sista sidan var läst och jag kunde lägga undan boken för alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar