Upprorsänglar

Den andra delen i Ögat över månskäran påminner mer om Narnia än Anne på Grönkulla. Det är besök i andra världar där det finns ett vinterrike, kentaurer, en medusa och andra mer eller mindre sagolika väsen. Samtidigt får man en inblick hur det var att vara kvinna i England i slutet av 1800-talet. Eller iallafall förmögen ung kvinna. Inte gå ut utan förkläde, inte dansa mer än tre danser med samma unga man på bal, skratta åt unga mäns skämt (men inte för mycket), helt enkelt fostras till att bli någons hustru.

Jag har ibland lite svårt att hänga med i historien med världarna, men känner mig ändå uppslukad och beredd att ta mig an den sista delen av trilogin.

På tal om Anne på Grönkulla (eller Anne från Grönkulla, som min man sa, pffft!) så blev jag sugen på att ta upp bekantskapen igen och gick in på Adlibris för att göra en massbeställning på alla böckerna. Döm om min förvåning när det visar sig att de inte ges ut längre! Vafalls! Efter en kvart av tokgoogling och mycket upprörda känslor kom jag ihåg Bokbörsen, en sida där Sveriges antikvariat, och privatpersoner, har samlat sina böcker och nu har de flesta böckerna i serien fått ett nytt hem i Sjöstaden. Lyckan är gjord.